Foto: Lotten
Först vill jag börja med att tacka för alla snälla kommentarer i mitt förra inlägg - Ni är underbara! På något sätt fortsätter livet trots att mamma inte längre finns..... och det blev väldigt påtagligt när leveransen av köket kom dagen efter mamma gick bort. Men snickaren kom inte.... för han hade ju förstås hört vad som hänt så han vågade sig inte hit ;-) 1 vecka senare kom han efter att vi ringt och stött på.. och satte upp det nya taket. Golvet la min bror och jag strax därefter. En ekparkett som är ursnygg. Det gamla golvet gick inte att använda eftersom det var ett lappat och lagat gammalt brädgolv som dessutom behövde stadgas upp. Här nedan ser ni golvet lite närmare. Att byta kök i ett 150 år gammalt hus är en utmaning - ingen vinkel är rät i hela huset. Hoppas att jag snart kan visa fler bilder på framstegen.
Foto: Lotten
6 kommentarer:
Hei Lotten
Så trist med din mamma! Jeg håper det går bra med deg og din familie.
Spennende med kjøkkenrenovering, god med noe å glede seg over.
Fortsatt god sommer!
Kjære deg Lotten. Jeg visste ikke om din mamma før nå. Jeg er lei meg på dine vegne. Det er ikke noe greit å miste sine nære og kjære.
Mange klemmer fra Minmill.
Kjære Lotten
Som jeg tenkte på deg i går etter å ha lest innlegget ditt. Kom liksom ikke over det. Skal hilse så mye fra mannen min også som synes han kjenner deg litt.
Kjøkkenet blir så vakkert. Så fantastiske vinduer og gulvet ble så fint. Tenk at du er en gulvlegger også! Du er utrolig praktisk og flink av deg!
Er sikker på at moren din som var så interiør-glad også ville frydet seg over dette.
Vi er nå på vei hjemover fra ferie i Danmark. Måtte bare innom bloggen din igjen etter å ha lest den triste nyheten i går.
Selvfølgelig er dagene nå tunge, men jeg håper det vil kommer solstreif på dem også!!!! Tenker på deg!
Klem fra Kaspara
Det blir fint och lätt städat då golvet är nytt. Det är set skall vara. Härligt att du är in action igen!
kram
Kära Lotten! Usch vad ledsen jag blev när jag läste om din mor.. Förstår att det känns tomt.. Hoppas att du orkar se de ljusglimtar som livet bjuder på ändå, fast det verkar mörkt just nu.. Många kramar till dig och din familj! Kram kram/Kristina
Hej Lotten, läste om din mamma och vill bara beklaga sorgen. Det är aldrig lätt när ens föräldrar inte finns mer. Min pappa dog för 5 år sedan. Man vänjer sig aldrig riktigt men man lär ju sig leva med sorgen. Och som du säger livet fortsätter konstigt nog! Många kramar och tankar till dig och din familj! Victoria
Skicka en kommentar